Svar på debattinlägg ang tillåt B-lag i

Jag läste med stor glädje Kettil Henrikssons debattartikel på Radio Råsundas hemsida och tycker att han tar upp en hel del viktiga saker som kan och bör diskuteras vidare. I grunden håller jag med om det mesta som Henriksson skriver men det finns också en del argument för att den U21-serie som nu finns kanske är en bättre lösning än B-lag i det nationella seriesystemet. Jag vill dock poängtera att ingen av dessa lösningar är något jag tror kan vara lösningen för att säkerställa talangutveckling i Sverige i stort. Där har klubbar och förbund en rejält komplex utmaning framför sig. Jag delar helt åsikten att SVFF under lång tid saknat vision över hur spelarutveckling på ungdomssidan ska gå till. Ett resultat av detta är också att land som Belgien där man sedan början av 2000-talet haft en plan för hur spelarutbildningen sköts och på ett systematiskt sätt skapat ett program där resultat från forskning från olika discipliner tillsammans med idéer från tränare stått i centrum. Detta har gett en vision över spelsystem genom åldrar ska implementeras samt forskningsnära idéer om hur man hanterar frågor som toppning och fasta positioner för i yngre åldrar. Nu verkar SVFF sakta sakta ha vaknat till liv lite och den nuvarande planen för spelarutveckling är ett stort fall framåt jämfört med tidigare versioner. Om den kommer följas är däremot en helt annan historia.

Henriksson menar att mindre klubbar får kompetenta fotbollsspelare helt gratis och att dessa om de tillåts fortsätta spela seniorfotboll i de större lagens B-lag skulle fler ”late bloomers” kunna utvecklas till A-lagsspelare eftersom mindre klubbar inte har kunskapen att utveckla spelare, något som de större klubbarna har. Frågan är om detta påstående stämmer, titta på Värnamo och de spelare de fått fram de senaste åren jämfört med exempelvis IFK Göteborg som knappt får fram någon. Om jag räknat rätt har fem spelare som är skolade i AIK fått speltid i årets allsvenska. Detta får nog betraktas som rätt bra även om tre av dessa fem haft rätt sporadiskt med speltid. Framtiden får utvisa om dessa kommer kunna ta de sista stegen till att bli allsvenska spelare.

En annan fråga är vilken nivå ett B-lag i AIK skulle hålla? Henriksson pratar om som Superettan, något jag har väldigt svårt att tro. Det tänkta B-laget är alltså ett lag med de spelare i U-21 som inte är med i A-truppen, spelare från Vasalund och spelare som försvunnit från AIK till mindre klubbar de senaste åren. Min gissning är snarare att ett sådant lag skulle hålla för spel i norrettan eller div 2. I senaste Radio Råsunda pratar även Bojan Djordjic om vilket extremt stort steg det är från norrettan och juniorfotboll till Allsvenskan, en insikt han tycker är bristfällig hos många yngre spelare idag. Ger verkligen spel i ett sådant lag förutsättningar att utvecklas till allsvenska spelare? Hade Marko Nikolic känt sig lockad av spel i div 1 norra utan direkt koppling till A-laget? En stor poäng med U21-serien är kombinationen av yngre spelare och A-lagsspelare som antingen får mindre speltid eller är på väg tillbaks från skada. Jag är rätt övertygad om att denna lösning där de får chans att se och lära av spelare som Tetteh Bangura, Niklas Eliasson mfl är mer utvecklande än spel i division ett norra.

Argumentet att spel i ett B-lag till ett av storlagen borde motivera mer än spel i mindre klubbar. Detta kan säkert stämma, grejen är dock att denna typ av motivation som kommer från yttre faktorer i forskning från flera olika länder har visat sig ha väldigt lite samband med utveckling till att bli riktigt bra elitspelare. Det som snarare har ett samband med att kunna ta det sista steget upp till den yppersta eliten är individens förmåga att hela tiden sträva efter att utvecklas och att utifrån denna typ av inre motivation lära sig att reflektera över vad man ska göra för att hela tiden utvecklas både vad det gäller utveckling på kort och lång sikt. Därför har jag svårt att se hur motivationen att spela i ett B-lag ska ha någon faktisk betydelse. Det är helt enkelt andra mekanismer som är viktigare.
Med detta sagt vill jag än en gång poängtera att jag tycker att Henriksson har rätt i väldigt mycket av det han skriver. Ska jag förespråka något system som jag tror skulle funka även i Sverige så handlar det om att SVFF måste hitta något de tror på och köra stenhårt på detta. Att snegla mot Belgien kan vara ett sätt (för en bra förklaring om vad de gjort finns en bra artikel i senaste numret av Offside), särskilt idén om att samla tränare, forskare från olika discipliner och andra sakkunniga för att gemensamt staka ut hur svensk talangutveckling ska se ut på lång sikt. Detta löses varken med U21-serier eller B-lag i seriesystemet utan kräver bra mycket mer än så.

Erik Lundkvist
Doktorand i idrottspsykologi
Institutionen för psykologi
Umeå Universitet

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: